Följande är saxat ur olika inlämningsuppgifter jag skrivit under min utbildning. Källor
är olika böcker och uppgifter från logopeder. Vad är skillnaden mellan en talpedagog och en
logoped, kanske du undrar? En talpedagog har i grunden en pedagogisk utbildning, som
förskollärare eller lärare. Talpedagogen arbetar oftast i skolan eller förskolan. Logopeden
har mer medicinsk utbildning om tal och röst än talpedagogen, och arbetar ofta på sjukhus.

BARNS SPRÅKUTVECKLING

När barnet är omkring ett år gammalt brukar det första ordet komma. I början säger barn enstaviga
ord, vanligen en konsonant följd av en vokal. Längre fram börjar barn säga ord med flera stavelser, de
tvåstaviga orden består till att börja med av upprepningar av samma stavelse, t ex ma-ma och pa-pa.
Orden kan betyda flera olika saker beroende på tonfallet, som ordet ma-ma: Mamma, kom hit!
Mamma, titta! Små barn förenklar också ofta uttalet av ord, så att sju blir tu. De första konsonantljuden
i ord upprepas ofta, så att tall blir tata. I fyra-årsåldern behärskar de flesta barn hela fonemsystemet,
det som ofta varit svårast är r- och sch-ljudet. Sambandet mellan tidpunkten för det första ordet
och intelligensen är relativt svag. Psykologen Terman som undersökte överbegåvade barn, hade bland
"sina" barn flera som inte hade börjat tala förrän efter två års ålder. Det är omöjligt att uttala sig
säkert om ett barns intelligens om man bara ser till den språkliga utvecklingen.

Semantisk utveckling
Den semantiska utvecklingen innebär att barnet ökar sin förståelse av ords betydelse och språkliga
satser. Ordförrådet utvecklas oerhört snabbt under förskoleåren, det räcker ofta med att barnet hört
ett nytt ord en gång så kommer det ihåg det. Från två-årsåldern brukar barn skapa egna ord, när de
själva saknar ord för ett föremål/en företeelse. I treårsåldern brukar barn kunna skilja på handling
och föremål. Då brukar barnet också förstå en form av orsak och verkan, så länge det är kopplat
till deras egna erfarenheter. Barn förstår i allmänhet betydligt fler ord än de själva använder.

Pragmatisk utveckling
Pragmatisk utveckling innebär att kunna föra en dialog, använda gester och mimik osv. Det är
en viktig kunskap, som barnen övar sig redan under sitt första år tillsammans med sina föräldrar.
Ett sätt att hjälpa sitt barn, är att ställa följdfrågor om det som barnet berättar, och att försöka
vidga barnens begreppsvärld. En fördel med tal, jämfört med skrift, är att när man talar kan man
direkt påpeka om det är något man inte förstår som behöver förtydligas. Det hjälper barnet att
uttrycka sig tydligare, och barnet kan också använda gester för att förtydliga.

Språklig medvetenhet
Med språklig medvetenhet menas förmågan att reflektera över det egna språket, att man kan
se på fler aspekter av språket än den rent innehållsmässiga. Sådana aspekter kan t ex vara att kunna
rimma, att kunna uppmärksamma ord i meningar, att kunna markera stavelser och att kunna urskilja enstaka
språkljud. Språkligt omedvetna personer är inställda på att höra vad som sägs eller hur det sägs, inte på
vilka ord som används, hur orden uttalas eller hur meningar byggs upp. Den språkliga medvetenheten
kan tränas med hjälp av olika språklekar, rim och ramsor.

Uttals-avvikelser
Varför vissa barn har problem att uttala språkljud kan bero på brister i den språkliga förmågan eller
på yttre defekter, t ex hörselskada eller gomdefekt. Man tror också att det till viss del kan vara ärftligt
betingat. Man kan dela in avvikelserna i fonologiska brister (svårigheter att kategorisera ljud, avgöra
när de ska användas) eller fonetiska brister (uttalssvårigheter). Barn kan också lida av dyspraxi,
som inte har med den språkliga kompetensen att göra utan ligger närmare motoriska svårigheter än språkliga.
Barnet kan använda tonande ljud i början av ett ord och tonlösa i slutet. Man kan beskriva det så att barnet
har svårt att hitta "programmen" för utförandet av ljuden. Neuropsykologisk och neurolingvistisk
forskning har bidragit till att man börjat söka efter orsaker till de gravare formerna.

Följande är saxat ur mitt och Ingrid Erikssons examensarbete: "Från ormblomma till maskros: ett
försök att med hjälp av språklekar stimulera barns intresse och förståelse för språket". Titeln kommer
sig av att vi bl a arbetade med sammansatta ord och visade två bilder för barnen: en mask och en ros.
En sex-årig flicka svarade i början av vår praktik att ordet blev ormblomma, i slutet svarade hon maskros.

Språklig medvetenhet

Språklig medvetenhet kan delas upp i fyra olika delar. Dessa fyra delar
av den språkliga medvetenheten är viktiga för en lyckad språkinlärning.

Fonologisk medvetenhet – barnets förmåga att uppfatta de olika språkljuden.
Kan utvecklas gradvis genom rim och ramsor, barnet kan lyssna på hur ordet låter,
träna sig på att dela upp ordet i stavelser och sätta samman stavelser i ord.

Syntaktisk medvetenhet – Handlar om att göra barnet uppmärksam
på språkets regler och uppbyggnad. Genom att leka och öva
utvecklas detta spontant i samspelet mellan barn och vuxna.

Morfologisk medvetenhet – Här handlar det om att göra barnet medveten om vad ett
ord är. De får även en förståelse om släktord, att samma ord kan ha olika betydelse.
Detta utvecklas spontant i samtal och lek med språket, t.ex. att klappa till orden.

Pragmatisk medvetenhet – Barnet får en förståelse
för språkliga bilder och lär sig att tolka dem.

Om att använda rim, ramsor och språklekar

"Lekar och spel har tre stora fördelar. För det första kan man utnyttja dem för att i undervisa i nästan
alla färdigheter som en nybörjare i läsning behöver lära sig. Lekar är roliga, det är andra fördelen.
De stödjer sig på en förmåga som alla barn har i överflöd, nämligen förmågan att leka. När barnet
leker  minskar deras motstånd att lära sig saker och deras villighet att lägga manken till ökar.
De suger aldrig åt sig idéer lättare än när de har roligt. Och de leker gärna dessa lekar om och om
igen  vilket är nyttigt när man ska lära sig vissa färdigheter. Lekar får träningen att inte bli ett
slavgöra. Till sist gör lekar att föräldrarna blir mer engagerade i sina barns bildning" .
Peggy Kaye

Genom lek och spel kan man stimulera barnen att göra språkliga erfarenheter och upptäckter.
Det är viktigt att använda övningar som inte är abstrakta eller teknifierade eftersom det är när
barnet har roligt som det lär sig. För att barnet ska tycka att det är roligt och spännande så bör
språklekarna äga rum under korta och koncentrerade pass. Det är viktigt att barnet inte känner att det
måste prestera något, vara rädd för att misslyckas. Man måste utgå från barnets konkreta värld.
Vissa barn som är språkligt medvetna finner en stor glädje av att på olika sätt leka med språket. Mycket
tyder på att just metalingvistisk utveckling kan stimuleras med hjälp av olika pedagogiska insatser.
En metalingvistisk hållning innebär att ha distans till språket och reflektera över det. Att variera
lekarna gör att barnen leker sig in i språket på ett lustfyllt sätt utan att få en känsla av upprepning.

Rim och ramsor: Utvecklar förmågan att uppmärksamma ljudstrukturen
i språket och skilja mellan innehåll och form. Det är uttalet av
orden som är viktig när man rimmar och inte hur orden stavas.

Rytmramsor: Saknar oftast konkret innehåll, tonvikten
ligger istället på rytm , rörelse och ljudhärmning.

Fingerramsor: Tränar motorik, rytm och tal.
Barnet övar sig att kombinera olika språkformer.

Lekramsor: Lekramsor är socialt utvecklande och bygger på att
barn kan samarbeta och ta hänsyn till varandra i en grupp.

Ljudramsor: Får barn att uppmärksamma olika ljud i vår
omgivning. Är ett sätt att träna barnet på att utskilja olika
språkljud samtidigt som man tränar finmotoriken.

Sagoramsor: Sagoramsor berättar i diktform om innehållet
i en saga. Kan användas till drama lek och bildskapande.

Ringramsor: Liksom lekramsor är det ett
konkret sätt att öva samarbete och hänsyn.

Sångramsor: Är ett sätt att uttrycka känslor och att öva
sång förbättrar rösten, andningen och språkrytmen.

Bokstavsramsor: Här läggs extra betoning av uttalet och
barnen kan träna bokstavsljud på ett målinriktat sätt.

Rörelseramsor: Inspirerar barnet till att bli aktiva och
stimulerar dem att träna motorik, balans och koordination.

Stavelser: Utveckla förmågan att dela upp ord i stavelser och
att föra samman stavelserna  till ett ord. Även här är uttalet
viktigare än stavningen när man arbetar med barnet.

  Motsatsord och synonymer: Ett bra sätt att öka barnens
ordförråd och få dem att tänka över ordens innebörd.

  Ords olika betydelse: Ord som uttalas lika kan betyda
helt olika saker. Sådana ord kallas homonymer.

Citaten nedan ingick inte i vårt examensarbete:

"Självfallet leder lustbetonade lekupplevelser till högre motivation och bättre inlärningseffekter
än resultatinriktad träning som i liten utsträckning tar hänsyn till barnets intresse och motivation.
...
Självfallet tillfredsställer inte vilka som helst lekaktiviteter barns specifika behov
och naturligtvis ska man ta till sig och värdera alla de råd man kan få. Det viktiga är
emellertid att man med vetskap om barnets behov så långt som möjligt strävar efter
att få dem tillgodosedda i lekaktiviteter tillsammans med andra barn och vuxna".
ur Små barn stora behov  av Tulli Rabe - Anders Hill 

"Vad våra barn först och främst behöver är förstående vuxna, varma, mjuka, tålmodiga personer att tycka om och
vilja likna. Vuxna som gärna lyssnar länge, som kan berätta om sig själva och världen och som kan leka på barns vis"
....
"Det är inte bra för barns självförtroende och försök till kontakt när föräldrar rättar deras tal, korrigerar
deras felaktiga uttal hela tiden eller kanske härmar talfelen. Vi måste försöka att inte hela tiden uppmana
barnen att uttala rätt utan istället lyssna på vad de har på hjärtat. Vi måste försöka att ta barn på allvar!"
ur Språkstimulans för förskolebarn  av Marika Stendahl.

Följande fakta kommer från Barn med språkstörning:

Korttidsminne:

Korttidsminnet/arbetsminnet är begränsat.
Barnet uppfattas som att det inte lyssnar eller glömmer saker.

Lekutveckling:

Bristande fantasi och brister i samspel vid leken.

Ritutveckling:

Svårigheter med eller ovilja till att rita.

Koncentrationen:

Har uppmärksamhet eller uthållighet i större
eller mindre grad jämfört med andra barn.

Kognitionen:

Tankeprocessen. Att kunna se sammanhang och förstå
abstrakta begrepp som t ex gå på i ullstrumporna.

Beteendet:

Problematik med beteendet. Barnet agerar inte som förväntat utifrån sin
kronologiska ålder. Kan vara utagerande, ha problem med impulskontrollen, ha svårt
med övergången från en aktivitet till en annan. Kräver struktur och planering.

Fonologi innefattar språkljud, såsom det kommer till uttryck i uttalet,
men gäller även talets rytmiska och melodiska aspekter, prosodi.

Pragmatik handlar om hur vi använder det talade ordet i kommunikationen.
Pragmatiken är extra viktig då den avspeglar vår förmåga att föra ett samtal. Den handlar om
turtagningen men berör framförallt vår förmåga att tolka det sagda i ett sammanhang. Den
inbegriper även icke-verbal kommunikation, som blick, beteende, gester och mimik.

Impressiva störningar: svårigheter att ljudmässigt uppfatta tal,
att associera till de begrepp orden står för, och att förstå och minnas det man hör.

Expressiva störningar: svårigheter att uttrycka sig, kan gälla producerandet av ljud och att finna rätt ord, meningsbyggnad och uttryckssätt. Bakom de expressiva svårigheterna ligger ofta impressiva störningar.

Generell språkstörning: impressiv + expressiv språkstörning.

Grav språkstörning: språkstörningen påverkar språket på flera nivåer (grammatik,
språkförståelse, ordförråd, fonologi, pragmatik och/eller prosodi) och blir gravare ju fler nivåer
som är drabbade. Konsekvensen blir ett funktionshinder där störningen leder till problem i vardagen.

Självkänslan.

Att våga tala själv eller i grupp.

Den sociala förmågen:

Att kunna föra en dialog, att kunna samarbeta och hantera konflikter.
Kunna påverka lekens utveckling och ha kontakt med kamrater.

Läs- och skrivsvårigheter:

Många barn får läs- och skrivsvårigheter i skolan som
en följd av brister med den språkliga medvetenheten.

Kort uppmärksamhetstid.

Att inte kunna hålla flera saker kvar i minnet
ställer krav på en anpassad undervisning.

Hem